kullberg

Som valv efter valv Växer Orden Tanken slår oss Vad gör vi här?

Sci-fi, indier, och snygga kvinnor.

Så här efter julafton tar de flesta lugnt. Men inte jag! Hos mig är pressarna ständigt varma och här kommer ett blogg inlägg till er all!

 

Leviathan wakes

 

Leviathan wakes tar oss in i en framtid där mänskligheten har börjat slå sig till ro på Mars samt ute bland asteroiderna. Människorna hämtar material och annat från månarna runt Saturnus och utvecklingen går frammåt. Men under ytan finns det splittringar mellan de olika planeterna och kolonierna på asteroiderna. Det krävs bara en gnista för att det skall bli krig. Denna gnista är i det här fallet en utomjordisk organism som infekterar en koloni och snart är rymdoperan i full gång.

 

Den här boken är jäkligt bra. En av de bättre sci-fi romanerna jag har läst på länge. Den blandar rymdopera med noir och lite skräck. Karaktärerna är bra på det sättet att de inte är perfekta. Dialogen är enkel att följa och delvis ganska rolig. James S.A. Corey är en författare jag kommer hålla ögonen på i framtiden.

 

Primordia.

 

Jag gillar äventyrsspel. Primorida är ett mycket bra sådant. Spelet utspelar sig långt in i framtiden då mänskligheten har dött ut och ersatts av robotar. Man spelar en sådan vid namn Horatio och med sig har man sin medhjälpare Crispin. De blir bestulna på sin kraftkälla till sitt skepp och måste bege sig ut på äventyr för att hitta den.

 

Handlingen kan ses som simpel men spelet hålls uppe av en blytung atmosfär som jag älskar. Det är mörkt, dystert och allmänt bittert. Primordia är en hyllning till de gamla pekaklicka-spelen, och det märks att spelskaparna har största respekt för genren. Dialogen är bra, samt röstskådespeleriet. Problemen är lagom svåra även fast jag tjuvkollade på en walkthrough nära slutet i ren desperation.

 

Primorida är ett ruskigt bra spel. Rekommenderas starkt.

 

The Life of Pi

 

Ang Lee kommer nog håva in en och annan Oscar för den här filmen.

 

En ung pojke är med om ett skeppsbrott och sin enda "kamrat" med på livbåten är tigern Richard Parker. Filmen handlar om deras överlevnad och hur pojken Pi tillslut finner Gud ute bland vågorna i Stilla Havet.

 

Filmen är bra, speciellt den första halvan av filmen som leder upp till skeppsbrottet. Fotot i filmen är sjukt bra och är värd att se nästan bara därför. Filmen försöker vara djup men lyckas inte utan blir snarare lite lagom loj då Gud näms alldeles för ofta.

 

 Lie of Pi är en bra film, men inte så bra som kritikerna verkar tycka.

 

Brave.

 

Och priset för snyggast filmskådis i år går till huvudkaraktären i Brave. Rött, lockigt hår...Mumma för sorken.

 

Brave handlar om en ung kvinna som inte vill gifta sig trots hennes föräldrars tjat. Hon rymmer hemmifrån och träffar en häxa som bakar en kaka åt henne som om kvinnans mor äter den, kommer ändra henne. Detta har då föga förvånande vissa sidoeffekter och nu måste den unga kvinnan förvandla tillbaka sin mor igen.

 

Brave är en bättre fantasyfilm än The Hobbit. There, I said it! Den har humor så det räcker och blir över. Huvudpersonen är en intressant karaktär som framstår som mycket stark och man vill verkligen att hon skall lyckas. Till skillnad från The Hobbit så är filmen inte så jäkla lång vilket gör den tightare och den är aldrig tråkig.

 

Se Brave, nu.

 

/Johan

Jäklar va saker du hinner med. Jag hinner knappt skriva en kommentar åt dig så du får ursäkta om det här verkar lite stressat.

Jag har aldrig läst Leviathan Wakes eller spelat Primordia så jag har inget att tillägga. Life of Pi har jag inte heller sett men har hört andra åsikter som var ganska likvärdiga med dina. Brave tyckte jag också var bra men har inte sett Hobbiten så kan inte dra någon jämförelse.

Sent svar från mig. Äh, jag har ju ingen familj hos mig så jag hinner liksom spela och läsa lite mer.

Jag har sagt det förut och skriver det nu: Primordia är jäkligt bra. Du som gillar pekaklicka-spel kommer nog att älska det. Det är inte för långt heller.