Snusk.
Min kära flickvän har läst igenom ett verk av sällan skådat motstycke. Här kommer hennes tankar.
50 shades of Grey.
Efter att jag fått denna bok i namnsdagspresent av min kära Johan kändes det som min plikt att läsa den. Jag måste även erkänna att jag var lite nyfiken trots snuskryktena, en bok som har fått så mycket uppmärksamhet och som så många har läst måste ju ha något mer än bara snusk? Tyvärr hade jag ganska fel i det, det är mest… snusk.
Boken handlar om Anastasia Steele, kallad Ana, en litteraturstuderande oskuld som inte är intresserad av varken män eller sex. Hon vill bara läsa böcker. Men när hon får i uppdrag att intervjua en mäktig, rik och snygg man vid namn Grey förändras detta. Hon tycker omedelbart att han är sjukt het och det enda hon från och med nu kan tänka på är honom. Som tur är så fattar även han tycke för henne, men kanske inte på det sättet hon hade hoppats på.
Ana och Grey börjar ses och han visar sin ”sammetsröda tortyrkammare” för henne. Där inne finns en blandning av läder, träkors, piskor, kedjor, klämmor och gud vet vad. Självklart så kan hon inte hålla tassarna borta från honom trots att han varnar henne och vips så börjar liggandet. Det liggs här och där, i badkaret, i sängen, i kammaren, på skrivbordet osv. Mr Grey blir upprörd av att Ana är oskuld men det är ingenting som märks, hon verkar kunna både det ena och det andra redan och säger ja till att bli både piskad, smiskad och bunden.
Jag tycker att den här boken var ytterst dåligt skriven, det verkar som att författaren hade lust att skriva snusk och var tvungen att hitta på en historia runt om för att få in snusket (men vad kan man förvänta sig av något som från början är Twilightfanfiction). Ana är världens mes som inte verkar speciellt smart trots sin fina utbildning och Mr Grey är ”ett monster” som hade en tuff uppväxt där han bland annat blev en sexslav till sin mammas kompis. Trots detta ville jag fortsätta läsa boken och veta mer om hur deras underliga relation fortsatte. Men de två andra delarna i serien valde jag att googla (istället för att läsa hela böckerna).
Så kort och gott, gillar man chick-flick och snusk så ska man läsa boken, gillar man det inte så ska man inte läsa den.
/Jenny
Red Country
Japp, då har jag läst klart Joe Abercrombies senaste verk, Red Country. Det är en fristående del som utspelar sig i samma värld som hans andra böcker. Vi får följa kvinnan Shy och hennes nära vän Lamb om deras jakt efter hennes barn som har blivit tillfångatagna. Deras resa tar dem över det vilda landet The Far Country som liknar en medeltida version av Amerika under guldrushen. De kommer få hjälp av det kända hyrsvärdet Cosca och inkvisitionen, men kommer de lyckas?
Boken är som de andra böckerna Joe Abercrombie skriver: lagom enkla som om det skulle varit en annan mindre talangfull författare hade detta varit en väldigt dålig bok. Tack vare hans råa och jordnära skrivstil lyckas han göra även en enkel historia bra och lättläst. Karaktärerna som är med känns levande och naturliga och det är inte sällan jag skrattar åt deras förehavanden. En annan sak jag gillar med den här boken är det faktum att ingen av karaktärerna är säkra. Ofta när jag läser böcker vet jag vilka som kommer överleva och vilka som inte gör det. I den här boken har jag inte en aning.
Abercrombie har i och med Red Country gjort en blandning mellan westernfilmer och fantasy. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om blandningen. Ibland funkar det och ibland inte. Under vissa delar i boken var jag osöker på hur jag skulle föreställa mig omgivningarna. Är det western eller är det fantasy? Jag gillar däremot att han vågar göra något för att förnya genren och hans egna böcker så de sticker ut från mängden. Kanske i en framtida bok så lyckas han med blandningen bättre.
Red Country är en jäkligt bra bok. Gillar man rå en och jordnära fantasy så gillar man den här.
/Johan
Fördelen med att vara sjuk.
Det finns fördelar med att vara sjuk. En av dem är att jag kan äta glass utan att känns mig som en tjockis. En annan fördel är att jag äntligen har tid till att kolla på de där filmerna jag har liggandes som jag annars aldrig skulle orka kolla på.
Smiley.
En mycket dålig skräckfilm. Se den inte! Det är en typisk "modern" highschool-skräckis som handlar om en mördare som dyker up om man skriver "I did it for the lulz" på Chatroulette. Den är inte läskig, skådespeleriet är kasst och storyn skulle kunna vara hämtad från South Park. På tal om det skulle nog ett South Park avsnitt vara läskigare än den här filmen.
Monsters vs Aliens.
Susan skall gifta sig. Innan bröllopet landar en meteorit på henne vilken gör att hon växer till en jätte. Ganska snabbt blir hon infångad och skeppad till Area 51 där hon och andra monster har blivit fängslade. Efter ett par veckor i fångenskap startar en invasion från rymden och Susan med sina monstervänner får till uppdrag att rädda jorden mot att de får sin frihet.
Detta är en rolig film som har sina stunder. Presidenten är nog den roligaste av dem, speciellt när han spelar Axl F för utomjordingarna.
The Princess Bride.
En bra äventyrsfilm. Den här typen av filmer görs inte längre vilket är synd. The princess bride är en fantasyfilm där hjälten försöker rädda sin älskade från att gifta sig med kungen innan det är för sent. På vägen stöter de på roliga karaktärer och problem som måste klaras av. Filmen innehåller, jättar, elaka prinsar och kungar, svärdsfäktning och mycket annat. Det närmsta man kommer den här filmen är Stardust.
The princess bride rekommenderas starkt. Däremot undrar jag hur den svenska titeln blev Bleka Dödens Minut...
/Johan
