Iron Sky

Jag har varit på bio. Det händer inte så ofta för jag tycker inte att så många filmer som går på svenska biografer är värda att betala 100 spänn för. På tal om det så blev jag jäkligt besviken över att The Avengers endast visas i 3D här i Uppsala. Det suger.

Filmen jag såg i onsdags tillsammans med Jenny var den finska filmen Iron Sky. Vem had trott att nazister från månen skulle vara så underhållande? Filmen handlar om hur nazister flydde från jorden 1945 och har sedan dess gömt sig på månen i väntan på att slå tillbaka.

Iron Sky är en film som inte är gjord av Hollywood, vilket märks då den är full av satir och annan inte alls så snäll kritik av USA och andra supermakter. Nazisterna pratar tyska vilket alltid är välkommet.

Filmen var jäkligt bra och jag skrattade tills jag tappade rösten. Däremot började jag fundera på nazisternas invasionsplan, den är lite väl dum när man tänker efter.

/Johan

Ezio vill ligga.

Ezio Auditore börjar bli gammal, han har ju fått ett sexigt skägg. Förutom det grå skägget är det ingen större skillnad på honom från tidigare spel då han fortfarande är lika akrobatisk, atletisk och bra på att slåss som om han vore tjugo. Det märks också att Assassins Creed: Revelations är skrivet av män, för män, då Ezio är lika inne på att få kvinnor i säng. Han lyckas ganska bra med detta. Men vem skulle inte det om man han en italiensk fejkaccent?


Spelet då? Jo, det är bra, lagom bra. Har man spelat de tidigare spelen så vet man vad man får och kan hoppa in snabbt i handlingen samt förstå styrningen utan några större problem. Någon som är helt ny måste nog kämpa sig igenom de tidigare titlarna för att hänga med. Spelet utspelar sig i Konstantinopel. Ezio åker dit för att leta efter nycklar som Altaïr har lämnat efter sig. Dessa nycklar skall ge svaret på vad "The apple of Eden" egentligen är. Vägen dit kantas av lagom intressanta personligheter. Bland annat Sofia som har rött hår och världens största urringning så jag antar att det inte är så konstigt att Ezio vill ligga med henne.

Om Ezio har blivit gammal så känner jag mig gammal och grå när jag spelar. Visst jag skrev att spelet var lagom bra, men det är också allt. Spelskaparna har försökt slänga in lite nya grejer men jag suckar mest. Varför skulle jag bemöda mig med bomber när det är mycket enklare att använda ett svärd? Ubisoft borde ta en paus med assassins creed ett par år istället för att pumpa ut ett spel varje år. Charmen har liksom börjat försvinna. Det var som bäst med Assassins Creed II (då vi bland annat fick se att hipstertrosor fanns redan på 1400-talet. Det ni!). Man hade lärt sig av misstagen från första spelet och förbättrat det mesta. Sedan dess har det börjat gå ut för sakta men säkert.

I slutändan tycker jag nog att om man har spelat de andra spelen borde man spela det här också. Har man inte spelat Assassins Creed förut så skall man inte bry sig om detta om man inte har tid och pengar över.

/Johan

Tankar om Top Model.

Det finns en teveserie som har hållit på hur länge som helst. Det sägs även att Inkaindianerna såg den då det finns bevis för detta då inskriptioner på deras kalender har hittats. Nä, jag bara skojar så gammal är inte teveserien Top Model. Men nästan.

Jag och Jenny har nu kämpat oss igenom 17 säsonger och när vi var på sista säsongen var jag ganska less. 16 modeller får bo i ett hus tillsammans och i slutet av varje avsnitt röstas en ut av en panel som leds av Tyra Banks. Modellerna får utföra olika uppgifter som underlag för panelens bedömning, oftast i form av en fotografering. Ibland får de spela in en reklamfilm, eller något annat underligt. Tillslut finns det bara två modeller kvar varav en vinner och får många års ära och en massa pengar samt lite annat smått och gott.

Min absoluta favorit som jag hejade på var med först i säsong 12 och sedan i säsong 17. Tyvärr vann hon aldrig, men fy skam den som ger sig.


Allison Harvard heter hon. Denna kvinna är ganska skum och är varje vampyrlajvares våta dröm, hon är ju intresserad av blod och andra konstiga saker!
Tyra Banks som leder programmet är också ganska skum men faktiskt underhållande, annars är Mr Jay ganska cool också.

Nu när jag läser igenom detta inläg inser jag att det är ganska dåligt, men det skiter jag i! Så det så!

/Johan

Trippel i bajs.

Igår hade jag en episk filmkväll med Jens, Martin och en arg Gita. Filmkvällen var episk på så sätt att Jens hade valt tre filmer som var episkt dåliga, fast på olika sätt. Vi hade laddat upp med öl, coca cola, nötter av olika slag som jordnötsringar. Med så mycket gott redo framför oss var det ju inte mer rätt än att vi började med lite splatter.

Hobo with a shotgun.



Titeln är ganska så självförklarande då filmen handlar om en henlös man, som spelas av Rutger Hauer, kommer till en stad som är full med brottslighet. Han blir ganska trött på stället och bestämmer sig för att rensa upp i staden med hjälp av sitt pumphagel.

Filmen är säkert en satirisk vinkling på dagens samhälle, eller något sådant, men jag misslyckades med att se det djupa i filmen då den till större delen består av våld och blod. Enligt mig en ganska meningslös fil och inte särskilt underhållande. Den är i samma kategori som Nude nuns with guns och Machete. Det enda positiva med filmen är de två demonerna som är med i slutet. De var en mix mellan Skrotnisse och Sons of Anarchy.

Immortals.



Den här filmen var den som var minst dålig av de tre vi såg. Visst det är skillnad på hur stor budget filmerna har i sin produktion, men ändå. Filmen är väldigt löst baserat på den grekiska mytologin. Filmskaparna har kollat på wikipedia, sett några häftiga namn och sedan gjort en film. Den handlar om Theseus som är utvald av Zeus att vara grekerna förkämpe när den elaka kungen Hyperion skall ta över världen med hjälp av en pilbåge som kan befira titanerna.

Filmen är skum. Jag skall förklara varför. Stilen på filmen är udda. Sceneriet och kläderna ger ett intryck som för mig är väldigt delat. Å ena sidan är det ganska snyggt gjort, häftiga kläder, stilrena miljöer. Men å andra sidan så har gudarna de fulaste huvudbonaderna jag har sett någonsin i en film. I vissa scener har personen som har hand om kläderna helt enkelt gett upp och helt enkelt tagit fram det som finns längst ned i källarförrådet.

Jag gillade actionscenerna i filmen, de var häftiga och snabba. Däremot saktade filmen ned och blev ibland seg. Mike Rourkue (stavning?) gör en bra roll som Hyperion, plus att han var den enda mannen som inte hade magrutor. Trots att filmen var Hollywood så kändes den udda och lite annorlunda.  Plus att Poseidon är grym i slutstriden. Nästa gång jag spelar rollspel skall jag göra en karaktär med en treudd.

Evil Angel.


Den här filmen suger. Eller rättare sagt de fyra filmer som man har klippt ihop till en film suger. Jag kan inte riktigt säga vad den handlar om förutom att det finns en rödhårig vampyr som dödar folk och en privatdetektiv försöker bura in henne. Jag såg inte klart filmen då Jag och Jens (Martin hade flytt vid det här laget och sura Gita hade gått och lagt sig) såg att filmen var två timmar lång. En timmes nonsens var nog för oss.

Ass count totalt under kvällen blev: 5 stycken.

Det var allt för idag.

/Johan

Det är inte lätt att vara soldat.

Jag har aldrig varit bra på fps-spel. Enda sedan det första Quake kom ut har jag spelat multiplayer lite från och till och sakta men säkert insett att den här typen av spel inte är något för mig. Mitt enda riktigt bra minne jag har av fps-spel är när jag gick i nian, eller var det åttan? Gotcon hade arrangerats av några vänner. Det var ett lan kombinerat med warhammer, rollspel samt det första vampirelajvet på Gotland. Det ni! Under de här två dagarna som Gotcon höll på spelade jag, tillsammans med Leo vill jag minnas, Half Life. Half Life hade precis kommit ut och alla nördar spelade det.

Jag och Leo spöade nästan skiten ur de som hade spelat det längre än oss. Det var fint. Samma kväll upptäckte jag också Counter Strike, där gick det inte lika bra. Efter detta har jag genom ren försökt ge denna spelgenre flera seriösa försök, bland annat genom Medal of Honor och Call of Duty vilka på den tiden båda utspelade sig under andra världskriget. I de spelen sköt man ned horder av nazister då de var dåtidens zombier. Efter att mina flera misslyckanden med dessa spel gav jag upp.

Nu har jag däremot gjort ett nytt försök med spelet Battlefield 3. Tillsammans med min vapendragare Stengård spelar vi på samma lag. Spelet utspelar sig i nutid med moderna vapen och fordon och man spelar i två lag som kämpar om att antingen ta flaggor eller spränga saker. Jo, man skjuter på varandra också. Kartorna är stora, grafiken är bra och ljudet är riktigt välgjort.

Mina färdigheter i det här spelet är som ni säkert redan har listat ut: inte så bra. Stengård har lite mer skills än jag, vilket märks. Jag har inte det där "extra" som behövs för att vara bra och ligga bland topp fem istället för de fem sämsta under en match.

Nåja. Jag skall nog hålla mig till singleplayerspel när det kommer till fps. Det är inte lätt att vara soldat nr man är vindögd.

/Johan

Spöken, mörka torn och ultramarines

Mission Impossible 4: Ghost Protocol



Det kommer en dag då alla hemliga agenter någon gång blir utpekade som brottslingar och måste, utan hjälp, rentvå sitt namn. Turen har nu kommit till Ethan Hunt och hans glada medhjälpare. Efter att en svensk onding, japp du läste rätt, spränger Kreml i Moskva blir Ethan Hunt anklagad då han var där samtidigt. Den svenska ondingen vill spränga hela världen i bitar med hjälp av kärnvapen och det finns bara en som kan hejda honom.
Till min förvåning var filmen helt okej.

Det är en actionfilm som har komiska inslag med jämna mellanrum. Filmen har ett bra tempo och karaktärerna använder sig av många roliga prylar vilken kännetecknar filmerna samt den gamla teveserien. Skådespelriet är bra men det är ingen som sticker ut. Inte ens Mikael Nyqvist som spelar ondingen gör någon intryck som jag kommer ihåg, vilket är synd. Nåja, det är väll bra att det finns filmer där hjältarna får lysa för en gångs skull.

Tom Cruise är kort, det är jätteroligt.

The Dark Tower. Book I



Jag laddade ned en ljudboksapp för en vecka sedan. Mycket andvändbar. Så istället för att lyssna på musik när jag är ute och traskar har jag nu börjat lyssna på Stephen Kings bokserie The Dark Tower. Den första boken följer den mystiska The Gunslinger genom en deprimerande värld som kan ses som ett alternativt universum till våran egen. Han är på jakt efter The man in black. Resan går genom städer som påminner om vilda västern och ett landskap som är en mix mellan Den Onde, Den Gode, Den Fule och Fallout.

Till min stora förvåning så gillade jag boken, även om det var svårt att hänga med ibland och Stephen King har en förmåga att bli jäkligt pratig. Boken hade kunnat vara mycket kortare då vissa partier kändes lite för långa. Däremot har han en förmåga att beskriva personer och händelser på ett intressant sätt. Jag hoppas bara att han klarar av att hålla uppe kvalitén hela vägen genom alla sju böcker och att han inte faller på mållinjen som han brukar göra.

Warhammer 40.000 Space Marine



Varför är det så att såfort någon får chansen att göra ett warhammerspel så handlar det i princip alltid om en space marine som slår in skallen på utomgjordingar? Ärligt talat så borde någon fatta att man kan göra liiiite mer med den värkden som har byggts upp än strategi och action. Varför inte göra ett Mass Effectliknande spel? Eller varför inte ett peka klickaspel?

Jag var lite skeptisk till det är spelet efter att ha spelat demot, man jag måste erkänna att som actionspel så är WH 40k space marine helt okej in sin enkelhet. Man spelar som en Space Marine utan personlighet, med sig har man två andra som jag inte minns namnet på heller och tillsammans skall man frigöra en planet från orker. Det finns lite story om en titan, chaos och annat men huvudsaken är att man får springa frammåt, trycka på fyrkant en heldel och se halvdana, gråa, miljöer.

En sak jag gillade med spelet var faktiskt ljudet, inte musiken, utan själva ljudefekterna. Det mesta kändes tungt, skitigt och brutalt fast på ett bra sätt. Spelet tog cirka åtta timmar att spela igenom och mot slutet var jag ganska less så jag antar att det var en bra längd. Jag var less av samma anledning som jag var less på senaste Alicespelet: spelet har för lite variation. Efter fem timmars springade och tryckande på fyrkantskanppen vill jag har lite mer variation än att få flyga med ett jumppack en gång.

I väntan på Diablo III får jag nog sätta igång och minska min pile of shame på datorn. Jäkla steam...

/Johan

RSS 2.0